Sandra Lindholm

som en cykel

31 Juli 2011 • 22:00 • Min vardag • Permalink • 2

Jag känner mig som en cykel med punktering. Helt slut och sönder. Efter att ha slitit hela veckan med jobb och träning så känner jag mig ohel en söndagskväll som denna. Har heller inte haft en bra bloggvecka då jag har haft tre bloggar att underhålla(jag ville skriva på tjejernas!!), men eftersom att jag jobbat så mycket har jag inte haft något kul att skriva om. Inget kul alls har hänt nästan, ingen fest, ingen utflykt, inge roliga historier. Tror det blir en omstart denna vecka med två tidiga dagar på jobbet, kalas för 75-åring i helgen och sen en plan som jag och elin ska utföra! Hoppas jag har något bättre med att komma med veckan som kommer :)

Förresten, jag kanske borde bli PT(personlig tränare, mormor!). Jag trampade snett på en kotte innan löprundan men tog mig igenom med ökning i backar för mini´s skull. Hon var så himla duktig och när jag tänkte duska och skippa sista backen pga knät såg jag att hon stod still. Då vände jag och visade att allt går, tillsammans! Hon pinade sig även igenom 6 löpturer i ip-backen, sista med gråten rullandes på kinderna, svimfärdighet och en jävla kämparglöd. jag sprang med henne, jag ville inte att hon skulle ge upp. Jag har varit där själv, det är jobbigt men man orkar så mycket mer. Jag är stolt över dig evelina, och självklar jennifer också ♥

2-barns mamma som studerar till förskollärare